Underbart

Ingen av mina nära och kära har kunnat undgå hur bra jag faktiskt mår efter allt som varit. Och det finns så mycket positivt just nu. Att inte behöva må dåligt varje gång man vaknar på morgonen är helt underbart. Känns så skönt. Och eftersom vi inte haft så mycket besök ännu så har vi hunnit med att göra saker hemma. Som att klippa gräset plocka undan allt rivningsmaterial storstäda nästan hela nedreplan bara lite i köket kvar. Sen ska vi se till att fixa övervåningen och även källaren. Så man kan rensa ur och kasta. Allt för att vi inom de närmsta veckor ska kunna fortsätta renoveringen av nedreplan. Hall vardagsrum och sovrum ska bli färdigt innan jul. 😍💕

Jag mår så himla bra!

H en bra helg! 

Kramar <3

Älskade lillebror

Både kelian och Ian är helt förälskade i sin lillebror. Båda vill gärna håll och gosa med honom så mycket det bara går. Denna morgon kom kelian in nu och detta hände. 

Han somnade i världens största kram med lillebror 😍

Stolta storebröder. Mina älskade barn 😍💕

Ha det bra!

Kramar <3

Nytt in

När jag nu på nätterna ligger och ammar Caspian kan man ju alltid i huvudet inventera vad som behövs inför vintern. Så blev en beställning av vinterskor till mamman, kelian och Ian. 

Skorna till mig 

Skorna till kelian. 

Skorna till Ian. 

Nu väntar jag även hem min nya jacka med så jag slipper gå och frysa här under hösten. 

Ha en bra helg! 

Kramar <3

Härlig morgon

Äntligen hemma och vad är inte bättre än en mysig morgon med mina killar. 

Obeskrivlig kärlek 💕 bröderna Jakobsson 💕

Ha en bra dag! 

Kramar<3

Nytt in

Var ju även tvungen att beställa en ny jacka till mig då jag inte har någon inför hösten. Har gått i jockes jacka nu hela förra hösten samt våren. 

😍

Det blev denna underbart fina från Nelly så nu hoppas jag bara att den passar. 

Ha en bra dag! 

Kramar <3

Hemkomst

Igår var det dags att få åka hem, ÄNTLIGEN! Dagen började med att Caspian inte hade haft någon syrgas på hela natten och jag började känna att vi kom bara allt närmare och närmare en hemgång jag tänkte mig kanske någon dag till på sjukhus. Vid 10 tiden kom läkarronden och hon tyckte att alla värden såg jättebra ut och hon gjorde även hela barnundersökningen där hon kollade hjärta, lungor, höfter etc. Allt såg jättebra ut. Hon sa att hemgången var inte alls långt borta. Jag frågade då om när detta kan tänka sig. Hon sa då att kanske redan ikväll ska kolla med den läkaren som har haft hand om Caspian hela helgen. Någon timme senare kom läkaren med det fantastiska beskedet. Jag och Caspian skulle få åka hem och förrenas med resten av familjen. Jag skulle få pussa på min man igen och hålla om och krama mina små pojkar. 

HEMGÅNG!!

Ha en bra dag! 

Kramar<3

Mitt mående

Dags att öppna sig lite om hur jag mår i detta nu också. Efter allt som var innan min förlossning var igång har jag helt lagt bakom mig. Och jag mår faktiskt hur bra som helst, det jobbigaste med det hela har varit att vara ifrån mina älskade killar hemma. 

Älskade barn. 

Det viktiga har varit att Caspian ska bli helt återställd, och alla läkare samt personal har varit helt underbara och verkligen förklarat allt och fått mig så delaktig. Vilket har gjort att jag har mått väldigt bra då de har fått med mig i allt. Helt fantastiska. 

Sen att jag mår så bra har nog också en hel del med att jag märker att jag börjar känna mig mer och mer som mig själv. Från att ha mått katastrof hela graviditeten dels illamående foglossning, ingen sexlust alls (stackars Jocke har knappt fått röra mig). Till att må bättre än jag gjort på över 4 år. Vägde in mig igår morse på 78,9kg något jag inte vägt sedan innan kelian. Detta är en viktnedgång på 9,1kg (gick bara upp 4,6kg under hela graviditeten). 

När man mår så bra. 

Hoppas alla får en bra dag! 

Kramar <3

En resa

Ja om alla bara visste vilken resa vi och vår lilla kille har gjort under hans första vecka i livet. Jag har försökt att ta det relativt lugnt och se. De har varit tungt och han har i vissa lägen varit väldigt dålig. När Caspian föddes i rasande fart medförde det några komplikationer, hans lungor hann inte med att anpassa sig för världen utanför mammas mage st att han hade fostervatten i lungorna. Han diagnostiserades även med Pneumothorax (lungkollaps) något som orsakade stor smärta hos honom då det även tryckte lungan så att hjärtat trycktes mer åt höger. Vi fick restriktioner att bara ha honom liggandes på vänstersida och att det skulle läka ut av sig själv. 

Cpapmask för andningshjälp. 

Första bilden på Caspian 

Det var tufft att se honom i detta och knappt kunna hålla honom. 

Onsdagen blev han av med cpapmasken. 

Älskade barn.

Igår blev Caspian av med syrgas grimman. 

Idag har Caspian blivit av med sondalangen och har numera bara syrgas på tuss. 

Detta då han går ner en del i syresättning när han kommer in i sin djupsömn. Idag kunde vi även ta på honom kläder för första gången. 

Ha en bra dag!

Kramar <3

Förlossningsberättelse

Ja hur ska man starta denna berättelse. Joakim hade åkt hem på fredagskvällen. Och på lördagen vaknade jag kl 7.30 JA jag hade fått sova denna natt vilket behövdes(dock på alla de där läkemedlen brikanylspruta, petidinspruta,adalat, citodon x2, propavan x2). Det tog dock inte många minuter innan sammandragningarna gjorde sig påminda igen och kom var tredje minut och ibland dubbla så när den ena slutade så började en ny direkt. Jag åt frukost och sedan kom barnmorskan för ctg kurva samma rutin som de andra dagarna. Började komma in i detta nu. Kurvan gick i sådär 45 minuter såg precis ut som innan. När barnmorskan kom så undrade hon lite hur det kändes och hur jag tänkte med allt och jag sa helt uppriktigt att jag kommer få ligga inne hela tiden tills han bestämmer sig för att komma ut för att jag ska orka för jag måste sova innan och de gör jag inte hemma. Sen kom läkarronden vid ca 10. Och hon sa de att hon hört vad jag sagt om att jag kommer att få ligga inne tills han kommer och hon såg hur ont jag hade vid varje sammandragning och att magen verkligen blev stenhård. Samt att jag då berättade att de har varit likadant i över 8,5 dygn nu. Ska tillägga att de var inte bara en läkarenutan tre där inne. Så kände den ena hur läget såg ut livmodertappen mjuk bakåtlutad öppen knappa 1,5cm. Läkaren som hela tiden fört diskussionen med mig frågar om de är så pass att jag kan sättas igång med en bard alltså samma tillvägagångssätt som vid Ians förlossning. Och jo det skulle gå. När läkaren öppnar munnen och säger orden vi kommer att sätta igång dig så började jag lipa. ÄNTLIGEN! 

Jag ringer då och väcker Joakim han som hade planerat en hel massa saker som han skulle hinna göra hemma. Och säger att de ska sätta igång mig så fort de finns ett förlossningsrum ledigt till mig kl är då runt 11 kanske. Han beräknas vara inne till 12.30-13 någon gång då han skulle hinna äta lite också. 

Utmattad trots sömn. 

Kl 12 ungefär får jag rummet på förlossningen och ca 12.20 har de satt barden. Denna skulle de ju då dra i varje timme för att den ska åka ut och då ska man vara öppen 3-4 cm(jag var öppen kanske 2-3 när barden åkt ut fortfarande med tapp). Och under första timmen så satte de ett ctg på mig igen. Vid 13 kom Joakim in. Och de första han säger är hur lång tid tog det förra gången för den att åka ut? (Han var inte med under den tiden förra gången). 13.20 kom de och drog plus sa att jag skulle ha ctg kurvan en liten stund till så skulle hon strax ta bort de och sätta en nål för droppet. Det gjordes bara någon kvart senare. 

14.20 var de dags att dra igen i barden och denna gång så for den ut. De tog hål på hinnorna med en skalpelektrod samt satte in en värkmätare i livmodern istället för dosorna på magen. Nu var de dags att vänta minst en timme innan droppet skulle sättas. Dock drog det ut på tiden men under denna period så hade sammandragningarna avtagit en del så de var rätt behagligt. Jag och Jocke spelade kort under tiden vi väntade. Kl var nog närmare 17.30 innan de började sätta igång droppet höjde de var 20:e minut och jodå värkarna började komma igång runt 18.30-19 började jag med lustgas och de tog kanske någon timme innan jag valde att höja styrkan på de också. Jag öppnade mig kanske en cm i taget dessa timmar men det var inte så att jag kände att jag höll på att dö av smärta. Ska ju tillägga att när jag väl var öppen 5 cm hade jag fortfarande tapp kvar. Nästa gång de kände på mig var vid skiftbyte 21.30 och den nya personalen kom(samma barnmorska som varit med vid både kelian och Ians förlossningar) då var jag öppen 6 möjligen 7 cm och tappen hade eliminerats. Hon säger då att Malin vill du ha Eda så är de läge för den nu. Ja tack! Hon fixade med droppet som skulle dit och hängde de på ställningen. Sen försvann hon ut för att beställa den. Hon hinner knappt lämna rummet innan jag får ta lustgasen och får en sån jävla värk och det trycker neråt, samtidigt åker lustgas slangen från masken och jag får då ingen smärtlindring alls i panik skriker jag till Joakim att han kommer nu!! Trycker på den röda knappen samtidigt som Joakim försöker få på lustgasslangen igen och ger mig den. In springer barnmorskan plus den barnmorskan som skulle sluta precis. När de kommer skriker jag att han är påväg ut. När de sen ser att halva huvudet är ute och jag i nästa värk trycker ut honom som tur är får barnmorskan tag och kan ta bort navelsträngen runt halsen på honom som virats två varv. Och ut kommer han kl 21.48. Helt blå och inga direkta orkande rörelser till att skrika. Påverkad av alla mediciner jag tagit. Så de springer ut med honom. Ger honom motmedel för mina mediciner plus att han får börja andas i cpap mask. Då hans andning inte var okej plus att han akut flyttas till neo. 

Min lilla älskling 💕

Och jag då allt gick så fort så de enda jag låg ich tänkte på var att nu har jag fan spruckit så in i helvete. Men nej då inte ett endaste litet stygn på denna mamma. Tack för det Caspian! Så en timme efter förlossningen så mådde jag bättre än jag har gjort någon dag de senaste 8,5 månaderna. Med lite panik på slutet då allt gick så fort så kan jag summera detta med ett fantastiskt slut på denna pina. 

Bästa pappan! 

Denna bild får sammanfatta mina 8,5 dygn med sammandragningar plus förlossningen i sig! 

Caspian Joakim Noa Jakobsson 💕

Ha det bra! 

Kramar <3

Mycket har hänt

Ja mycket har verkligen hänt sedan jag för över en vecka skrev. Har inte direkt varit vid mina sinnes fulla bruk varken vad gäller att orka ta upp och skriva då denna vecka har varit som en ännu värre berg och dalbana. Kastats mellan hopp och förtvivlan inför om han ska komma eller inte men har var gång känt ett nederlag när det efter ctg kurvor känt. Ska väl tillägga att jag klarade vara hemma måndag tisdag när jag kom hem från Halmstad men på onsdagen blev vi tvungna att åka in till förlossningen igen. Sammandragningarna hade då hållit sedan torsdag kl 19. Då visste vi inte hur länge detta skulle härda ut. Jag blev på onsdagen kollad med ctg kurva och de kände möjligen hade de hänt lite. Men fick ta en promenad så vi gick längs sjön, Jocke gick med sitt Pokémon go och jag försökte mellan sammandragningarna ta några på min telefon åt kelian. 

Väl tillbaka var de nya kurvor och inga förändringar (inte för att jag ens trodde det). 

Ctg-kurva. 

De beslutade att jag skulle läggas in för observation och för att jag skulle få sova. Någonstans här kändes det helt okej, fram tills de började experimentera med alla de möjliga läkemedel. När läkarna vid varje rond säger men vi testar de och de och så lite av de, men inte det där de fungerar mer än att jag mellan torsdag och fredag samt fredag och lördag fick sov dos brikanylspruta, petidinspruta, adalat, citodon x2 och propavan x2. Men som sagt man kände sig som ett experiment och samtidigt läkemedelsmissbrukare med all skit man fick. 

En av torsdagens ctg. 

Fredagens ctg. 

Inte nog med alla tabletter och injektioner jag fick så testade jag alla möjliga smärtlindringar såsom att bada, värmedynor, akupunktur, i Halmstad testade jag även TENS som jag inte alls gillade. Bada var väl de som var bäst men vem fan vill ligga 5 dygn i ett badkar och skrynkla. 

Osköna bilder men lite nålar i ansiktet. 

Kommer skriva min förlossningsberättelse inom kort. Kanske till och med att den är ute under dagen. Den börjar från och med lördag. 

Ha det bra!

Kramar <3

En liten uppdatering

Ja vad har hänt sedan mvc besöket i torsdags, ganska mycket faktiskt och allt känns som en berg-och dalbana av känslor. Torsdagkväll kl 19 började jag få hemska sammandragningar och jag började klocka dem. De kom redan då med 3 minuters mellanrum. Jag höll ut med dessa sammandragningar fram till kl 22 då jag ringde in till förlossningen. Vi var inne där runt kl 23-23.30. 

Ctg gjordes och läkarna tyckte att jag var i aktiv förlossning dock lite väl tidigt (36+0) så de gav en brikanylspruta men inget hände och eftersom alla neo platser i Växjö var upptagna, så det blev ambulanstransport till Halmstad mitt i natten, allt var väldigt omtumlande där. Hela fredagen blev de ctg efter ctg men även en promenad ner till Halmstad centrum för att försöka tänka på annat mellan mina sammandragningar som fortfarande var ihållande. Till natten fick jag en sovdos med brikanylspruta, morfinspruta samt sömntablett. Sov då kanske 4 osammanhängande timmar, alltså sammanlagt 6 timmar sedan torsdagsmorgon kl 05,35. 

Lördag morgon var de nya kurvor spm gjordes och allt såg bra ut sammandragningarna höll insig men inget hände. Vi fick då två val antingen sova kvar en natt till med sovdos (dock med dubbla sömntabletter), men även om jag skulle vakna så skulle jag få morfinsprutor varje gång jag vaknade. Eller så skulle jag åka hem. Jag valde att åka hem för de andra alternativet verkade helt skumt inte alls okej att bli neddrogad de går liksom emot helt vad jag tror på. När vi väl kom hem ja efter att mina föräldrar fick åka till Halmstad för att hämta oss då vi hade som alternativ att ta tåg eller bli hämtade. Jocke tog barnen och sov hemma hos svärföräldrarna för att jag skulle få lugn och ro, detta för att kunna sova något bättre. Den natten blev det i alla fall ca 6 timmar osammanhängande. Hela söndagen samt början av idag har jag fortfarande ihållande sammandragningar. Så nu ahoppas jg att något verkligen händer. Dör länge till orkar verkligen inte jag. 

Ha en bra måndag !

Kramar<3

Mvc besök

Kommer från mitt bm besök för en stund sedan och ingen kan vara lyckligare än jag. Alla mina värden såg bra ut eller rättare sagt oförskämt bra ut. Och till den stora frågan hade han vänt sig tillrätta ännu. JAAA, det hade han. Han låg med huvudet nedåt fixerad samt nerkilad en bra bit. Så nu är allt som det ska. Nedan följer värdena. 

Blodtryck: 110/60 (inskrivning: 120/65)

Blodsocker: 4,4 (inskrivning: 4,4)

Blodvärde: 140 (inskrivning: 133)

Vikt: 88kg (inskrivning: 83,4 en ökning med 4,6kg) 

Fondus: 36cm 

Hjärtljud: 130

Så nu får han gärna bestämma sig att komma ut till oss. 

Så vi kan få börja köra runt en sådan vagn inom kort 😍

Ha en bra dag! 

Kramar <3

Vecka 36

I lördags klev vi in i vecka 36 av denna graviditet och just nu vill jag bara att lilleman ska komma ut till oss. Igår var jag och Joakim inne i stan på auroramottagningen för att gå igenom förlossningsplanen med en av barnmorskorna. Vi fick även en liten rundvandring inne på förlossningen och det kändes faktiskt väldigt bra efter besöket där. Dock vet vi ju inte ännu riktigt hur han ligger då han vid förra besöket hos bm satt i säte och vi har nästa besök hos henne imorgon. Har han inte vänt sig då så blir det att planera för ett vändningsförsök. Men själv hoppas jg att han har vänt sig nu så jag slipper både vändningsförsök samt snitt om han inte vänder sig då heller. Idag är det även endast en månad kvar till beräknat datum  alltså endast 30 dagar. Det känns som att vi precis plussade men när man tänker efter så är det ju sju månader sen. 

Jag har även fått mina foton från när jag blev fotograferad av Nathalie Gill här nedan är några av mina favoriter:

Foto: Nathalie Gill 

Foto: Nathalie Gill 

Foto: Nathalie Gill 

Foto: Nathalie Gill 

Foto: Nathalie Gill 

Fler foton från fotograferingen kommer att komma upp i ett annat inlägg senare. Det svåraste just nu är att välja vilken bild vi ska förstora då alla bilder blev så himla bra. 

Ha en bra dh! 

Kramar <3

Torsdag

Idag har varit en sån dag då jag bara har tagit det lugnt under tiden grabbarna varit på förskolan detta pga att jag igår stökade runt hela dagen samtidigt som jag hade båda killarna hemma. Jag städade hela huset plockade fram vaggan till bebis jag plockade fram alla bebiskläder och gick igenom vad vi måste köpa till, plockade även fram de kläderna som ska ber i BB-väskan. Då där är det bara mina saker samt jockes som ska fram också. Jag hade även tid att ta fram den nya storleken till Ian då han gått upp en. Efter att jag gjort allt detta så var de ta hand om barnen samt laga mat som stod på schemat så det resulterade i att mamman fick jävulskt ont i ryggen och fogarna. Så fick sota för det hela kvällen, natten och dagen idag. Därför blev det inta alls mycket gjort idag när jag var hemma. 

Bebis lilla hörna, som vi längtar 💕

Vi längtar efter dig lilla vän. Kom ut till oss snart! 

Snart är det dags för denna mamma att åka till barnens förskola för lite styrelsemöte. 

Ha en bra torsdag! 

Kramar <3