I lördags gick vi in i vecka 22 (idag 21+1) och jag måste bara säga en sanning som jag tror många glömmer bort. Under mina tre graviditeter har jag mått sjukt dåligt och denna tredje är den absolut värsta. Visst saknar man magen och rörelserna när man inte är gravid men allt annat utöver det är faktiskt inte som rosa fluffiga moln, långt därifrån. Hos mig denna tredje graviditet har jag fått allt man verkligen kan få som gravid känns det som, inte bara det att man har ett illamående som kom samma dag man plussade alltså 1 februari, det är yrsel, blodtrycksfall, foglossningar som går ända från mitten av ryggen ner i rumpan så man knappt kan föra sig framåt som en normal människa (glad att jag inte haft det med någon av de andra barnen), svullna ben så lär väl bli sexiga stödstrumpor hela sommaren. Det ända plusset nu med att vara gravid förutom de jag skrev tidigare med den fina magen och rörelserna(dock kommer ju inte dessa lika ofta så de känns) är att jag än så länge inte gått upp något i vikt och set är ju positivt för min onda rygg. Men annars är denna graviditet verkligen inte rolig. Jag hoppas månaderna går fort nu. För känns som en evighet kvar.
Nu har jag även fått ut mina plåster för illamåendet så ska se om det hjälper jag hoppas på detta. Det räcker faktiskt med illamående nu. Då jag på onsdag har mått illa konstant i fyra månader om det inte släppt tills dess.
Tack för jag fick gnälla lite.
Kramar <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar